Livrädd och sjuk

Gud så rädd jag blev igår, Roxy skrämde livet ur mig. Hon ligger snällt i soffan och sover när hon helt plötsligt vaknar, börjar springa omkring som en galning och det kommer dregel ur mungiporna på henne. Det ser ut som det hänger något ur munnen på henne, vilket jag senare ser är dregel. Men inte då. Så jag tror att hon har svalt nånting som fastnat i halsen på henne. Försöker få tag på henne men då springer hon in i deras tunnel och gömmer sig. Finns inte en chans att jag kommer åt henne där.

Så jag sätter mig i soffan och efter ett litet tag kommer hon ut därifrån. Hon tuggar och sväljer och slickar sig om läpparna och jag är övertygad om att hon svalt nånting. Till slut får jag tag på henne, tar henne i famnen och försöker bända upp käkarna på henne men lyckas så klart inte. Men när jag släpper henne spyr hon ner hela soffan, två gånger. Men det fanns bara smält mat, inget annat hon kunde ha svalt.

Kort efter det går jag ut för att röka och J står i köket och när jag tittar in ser jag Roxy komma gående till maten. Frågar J och hon äter. Hon äter massor, tömmer hela skålen med mjukmat jag nyss hade hällt upp. Sen dess har hon varit som vanligt så jag tror att faran är över. Hon kommer och gosar och är precis som hon brukar, och hon har inte spytt nåt mer.

Idag ska vi ut på ett litet äventyr, vi ska till Slagstaglass med Kalle och trollen. Trollen vet inget än förutom att vi ska iväg så de har haft tusen frågor om var vi ska. Det är ju nånting man måste göra här i stan, åka till Slagstaglass och äta en av deras glassar som är bäst i stan. Själv äter jag ju inte glass så jag får glatt titta på. Vi hade tänkt hälsa på kusinen också som bor i området men hon skulle bort. Bummer.

Förutom det blir det bara det mest nödvändiga gjort och inget mer. Började känna mig lite hängig igår och när kvällen var slut hostade jag, hade ont i varenda led och frös som en idiot. Det tog sin lilla tid att somna.

När jag vaknade idag frågade J mig hur jag mådde och jag kände efter och konstaterade att jag kände mig faktiskt rätt bra. Tills jag klev upp ur sängen och började röra på mig. Det första som hände var att jag började hosta, sen frysa som en idiot och ont i varenda led. Måste köpa Alvedon så att jag klarar mig genom praktiken den här veckan. Har aldrig nånsin varit sjukskriven ifrån varken jobb eller praktik och tänker inte börja nu.

Katten som skrämmer livet ur en

Dag 28 av 100

Att känna sig sjukt bra

Jag var så sjukt stolt över mig själv igår när jag var färdig hos tandläkaren att det nästan var så att jag gjorde hoppeskuttesteg hela vägen till affären. Jag bröt inte ihop, jag grät inte och vi behövde bara pausa två gånger. För mig är det ett otroligt framsteg.

Tyvärr har vi bara det värsta kvar nu; dra ut visdomständerna. Det är något som ger mig sjuk ångest. Men först ska jag få det godkänt också, annars får jag vackert ta icke existerande pengar ur min egen ficka. Ena tanden fixade han provisoriskt igår, helt gratis, eftersom jag som sagt inte har det godkänt än. Inte ens provisoriska lagningar.

Nån träning blev det inte, men istället tog jag en powerwalk därifrån till affären, det är någon kilometer, så bättre än inget. Träningen orkade jag inte när jag kom hem, jag var för trött av allt adrenalinpåslag hos tandläkaren.

Idag kommer Sara över, och vi ska fortsätta med vårat projekt. Vi måste ju göra om början eftersom vi klantade till det haha. Så typiskt oss. Eftersom det kommer att ta hela förmiddagen så blir det inte så mycket annat som hinns med. Onsdagar är min "lediga" dag då hela dagen går åt till Saras och mitt projekt. Då får hemmet och allt annat vara och så har jag bara kul. Det enda måstet idag är att tvätta hallmattan som fått äran att bli nerspydd med en hårboll av Roxy.

Förbaskade katt!

Seriöst, hur mycket problem jag än har med att somna med stängd dörr får det snart bli så ändå. Roxy väckte mig inatt igen. Den här gången inte för att gosa, men hon vill gärna sova på mig. På mina ben, på min rygg osv. Varje gång vaknar jag, puffar bort henne, somnar om och så vaknar jag strax igen.

Det är inte svårt att gissa att idag blir en lugn dag. Trollen håller med mig. Lite småfix som alltid men inte mer än så. Vilket jag säger varje dag och ändå så lyckas jag att hålla mig fullt sysselsatt fram till sena eftermiddagen. Fråga mig inte med vad, för det har jag ingen aning om.

Idag är det sista dagen för att rösta på veckans blogg. Jag ligger under en del, men om alla som läser det här inlägget röstar så har jag chansen att vinna. Det är en röst per dag och ip-nummer, så även om ni röstat nån annan dag kan ni rösta idag också.

Allmänt svammel

Inatt var det nära att vi hade en katt mindre i det här hushållet. Roxy har väckt mig konstant hela natten för att gosa. Hon har puffat på mig med huvudet, lagt sig på min rygg, lagt sig på mitt huvud, kloat på mina ben och jag vet inte allt. Hade jag inte haft problem att sova med stängd dörr hade hon åkt ut i hallen och dörren stängts. Så när det var dags att kliva upp var jag lagom pigg.

Idag måste jag färga håret innan jag ska in i duschen så att det hinner lägga sig till lördag när vi ska ut. Det tar några dagar att få bort färgen ifrån hårbotten. Egentligen är jag för trött för att orka göra det, men tillräckligt ytlig för att inte vilja gå ut med en gigantisk utväxt.

Det där med trött ja. Jag är konstant trött, även om ingen katt väcker mig på natten. Det spelar ingen som helst roll om jag sover tio timmar eller fyra. Jag gäspar hela dagarna och inget kaffe hjälper. Så jag är rätt glad över att vi har lov den här veckan och att det inte är så mycket som ska göras.

Eller ja, det är egentligen massor som borde göras. Som att städa badrummet, eller att damma sovrummet. Men för tillfället väljer jag att hellre slappa med en mugg kaffe när jag har gjort det där vardagliga man alltid behöver göra.

P.S. Ni vet väl om att ni kan rösta en gång per dag i tävlingen om veckans blogg?

Stackars katt

Vaknade av en utskällning ifrån Leo. Roxy hade tydligen gått ut på balkongen när jag tog god natt-ciggen och hade varit måttligt glad när trollen kom upp. Hon hade suttit på balkongbordet och tittat in. Jag tittar alltid efter så att båda katterna är inne efter att jag har stängt dörren, men hade missat det igår.

Här hemma råder det ingen söndagsångest inte. Varför? För i morgon börjar en hel veckas lov! Det är himmelriket att inte behöva kliva upp klockan sex, att inte på kvällen sitta med ett öga på klockan för att inte komma i säng för sent, att inte behöva ha exakt koll på när man ska börja med maten för att man ska hinna med tandborstning, mys och allt annat innan trollen måste i säng för att orka upp till skolan dagen efter.

Idag ska jag roa mig med att söndagsfixa. Lite extra idag eftersom jag igår inte gjorde nånting alls. Jag får skylla på att både Kalle och lillebror kom över. Kalle hade köpt ett spel med Winx för Nintendo DS till Leo och lillebror stannade till här på väg till Stockholm. Så idag blir det till att bädda rent och vika undan tvätten ifrån i fredags. Ett varv med dammsugaren är också inplanerat. Jag vet verkligen hur man roar sig en söndag.

P.S. Ni vet väl om att ni kan rösta en gång per dag i tävlingen om veckans blogg?

Hur blev de så stora?

Varje morgon när jag tar min kaffemugg och sätter mig vid datorn hör jag Roxy komma galopperande och så kastar hon sig upp i mitt knä och så ska hon ligga där och gosa tills det är dags för trollen att gå upp, och idag var inget undantag. Ibland råkar hon doppa svansen i kaffet när hon viftar med den och det ser otroligt roligt ut när hon sen ska tvätta bort det för hon gillar inte hur det smakar.

Igår påpekade Leo att nu går han ju inte på dagis längre, utan fritids, och då kan han faktiskt gå själv dit och hem precis som Maja gör. Och det har han ju rätt i. Så idag följer jag med honom till fritids för att säga att i fortsättningen går han dit och hem ensam.

Hjälp! Jag har inga småbarn längre. Den äldsta flyttar hemifrån om mindre än två veckor för att plugga, den minsta ska börja i första klass så nu är det inget mer hämta och lämna på dagis.

Medan Leo är på fritids blir det hemmafix och umgås med Maja, sista dagen innan hon också går tillbaka till fritids. Sen måste jag leta reda på min dbt-pärm, fixa väskan och packa ner läsplatta och annat som alltid ska ligga där. Nu drar vardagen verkligen igång på allvar, även om det är några dagar kvar tills skolan börjar.

Morgonmys i mattes knä

Mysterietävling och kattgos

Idag hade jag gärna sovit lite längre. Maja och jag råkade prata lite väl länge igår så klockan var mer än hon skulle ha varit när jag somnade.

Torsdag idag betyder helgplanering. Vilket kommer att gå fort eftersom vi inte har några planer för helgen. Förutom långa frukostar med massor av gott att äta.

Eftersom Maja anordnade frågesport igår (som jag vann) så ska Leo ha en mysterietävling idag. Vad priset är vägrar han att avslöja så det får vi se i eftermiddag.

Eftermiddagen har jag planerat att tillbringa i soffan med en bok i handen och en katt i knät. Roxy har blivit så supergosig den sista tiden. Förutom kom hon alltid upp i sängen för gos när jag hade lagt mig men nu ska hon gosa dygnet runt.

Regnet det bara öser ner

Oj vad trötta vi var alla tre när vi kom hem igår eftermiddag. Det tog på krafterna med Leos utredning, även för oss som bara tittade på. Ljudnivån blev nämligen rätt hög rätt fort.

Sjukgymnasten såg en tydlig problematik med hans motorik. Det gjorde däremot inte hans pappa (I know, han var faktiskt där) utan hävdar att hos honom är det bara bra. De är ju ute hela dagarna så Leo gör sig av med sin energi. Suck. Mjo, motoriska problem handlar ju om att man har en hög energinivå man inte får utlopp för. Han är ju aldrig ute här och på dagis. *facepalm* Så precis som när vi fick beskedet om Leos diagnos och han hävdade att han såg inget alls av Leos problematik så tog det inte lång tid innan sjukgymnasten pratade med mig istället för med oss. Vi fick med oss en kilkudde hem för att Leos kropp ska lära sig att sitta på rätt sätt, han kan ju inte sitta still. Och vid vissa tillfällen behöver man kunna göra det, som vid matbordet och när han börjar skolan efter sommaren. Fast hos sin pappa kan han ju sitta som ett tänt ljus.

Idag blir det en promenad till affären i regnet. Jag upptäckte igår när jag skulle göra middag att Roxy tycker om tonfisk så jag ska köpa massor med mjukmat med tonfisk. Hon har nämligen inte ätit nån mjukmat alls, vilket har oroat mig. Det är ju nånting som katter behöver, och faktiskt ska ha som huvudkost och jag vill ju inte att hon ska bli sjuk pga att hon bara äter torrfoder. Men jag lyckades hitta mjukmat som innehåller enbart tonfisk och vatten så idag ska jag gå och handla på mig ett lager. Jag fick leta som en galning för mycket mat innehåller så mycket skit som bara gör det värre.

Efter det så blir det hemmafix. Jag hann ju knappt vara hemma igår. På förmiddagen var jag ju iväg för att handla torrfoder och på eftermiddagen var vi till habiliteringen och hann hem lagom tills det var dags att börja med maten. Så hemmet tycker att det ska ha lite uppmärksamhet idag. Och med tanke på regnvädret ute så är det en perfekt dag att gå hemma i mysbyxor med nån podcast i öronen och fixa och dona.

Sötnos vet precis hur man ska spendera en regnig dag