När allt blir fel

Idag gick det lite lättare att komma upp. Det kan ha att göra med att vi stängde av tvn och började göra oss i ordning för sängen redan klockan tio igår kväll. Sen att det tog sin lilla tid att komma i säng är en annan sak.

Eftersom Maja åkte till pappa och hälsade på några timmar igår och Leo var iväg med Kalle lade jag mig på soffan och sov. Hade en riktig skitdag igår, allt gick åt helvete. Jag hade sån pms att det kändes som om jag skulle börja gråta, tumnageln gick sönder (tur jag har tid på fredag), jag var på väg att glömma väskan med busskort och taggen till jobbet, jag skar mig på en kartong hur det nu gick till, jag glömde ta vanliga skorna till jobbet och tog kängorna istället. Ja, allt som kunde gå fel gick fel. Det enda som finns att göra då är att lägga sig och sova och hoppas på att det är bättre när jag vaknar. Vilket det var. Leo kom hem och hade fått nytt nummer i Telenorbutiken, eftersom hans gamla kort inte var registrerat kunde de inte se nån puk-kod så han fick ett nyt sim-kort istället.

Idag har jag möte med min arbetsspecialist, chefen ska också vara med. Vad nu hon ska säga när hon varit borta två veckor på semester. Men jag är nervös. Tänk om hon inte är nöjd. Jag hoppas så att hon är nöjd och att jag får vara kvar. Nu tror jag ju inte att hon kommer säga något negativt, men klart man är orolig. Det är ju ändå hennes åsikt som räknas mest.

Sen när jag är klar för dagen ska jag ta bussen bort till affären och handla nåt till middag, vet inte vad än. Sen hem och fixa och dona. Jag behöver städa, ställa i ordning balkongen som jag sket i igår, tvätta som jag också sket i, och fixa rent allmänt. Blir det tid över ska jag sätta mig och läsa, mina böcker som jag tänkt maila om kom äntligen så nu har jag en hel serie att läsa.

Tumnageln

Dag 44 av 100