När man leker Grinchen

Sovmorgon, bästa påhittet nånsin. Ännu bättre blev det när Maja stoppade in huvudet i sovrummet med en mugg kaffe i handen, gullunge!

Eftersom Leo blev hemskickad och jag vill vara på den säkra sidan blir det inget åka iväg för mig idag. Synd, jag hade verkligen sett fram emot att avsluta sockan och få hjälp med den andra. Men jag vill vara på den säkra sidan, även om Leo är precis som vanligt. Bara lite mer sur idag.

Istället så kommer Kalle hit med en ny gran. Jag hade ju sönder våran gamla. Jag skulle räta upp den gamla lite, för den såg sned ut, och bröt av den på mitten. Den delen var inte böjbar! Så Kalle ska ut på Rusta och hämta upp en ny, och sen är äntligen julpyntandet komplett. Jag kände mig som Grinchen.

Jag får slå in den enda julklappen jag köpt än så länge och lägga den där. Jag köper resten när fondpengarna kommer. Jag har inte fått något brev med avslag så jag tror att jag har blivit beviljad.

Förutom granpyntning blir det lugnt idag. Fixa och dona. Trollen ska äta lördagsgodis och titta på film. Då ska mamman i huset slappa.

Men först måste jag gå och handla lunch efter att jag gjort mig i ordning. Det skulle ha blvit korv till lunch idag men den fick vi äta igår. Det skulle ha blivit kyckling till middag, men jag tyckte det luktade lite om den. Och med kyckling vågar jag inte chansa så den åkte i soporna. Så det blev ris och korv. Ingen höjdare kan jag meddela.

Klantfia

Vad jag gör när jag ska ta fastande prov? Köper en bulle på vägen utan att tänka mig för. Så det blev istället raka vägen till nagelsalongen gör lite nagelfix. Som alltid är jag sjukt nöjd.

Årets sämsta mamma

Glada och ivriga, om än inte pigga, klev Maja och jag upp i morse för att göra henne redo för kollo. Vi kom iväg i tid och ställde oss vid busshållsplatsen och väntade. Och väntade. Och väntade. En kvart efter att bussen skulle ha åkt började jag ana oråd och sprang upp och hämtade lappen med busstider och platser.

Det visar sig att mamman i hushållet hade fattat informationen fel. Istället för att bussen skulle gå ifrån den här hållplatsen betydde lappen att de som bodde vid den här busshållsplatsen skulle bli upphämtade vid en annan busshållsplats. Så hon får åka imorgon istället. Jag känner mig som världens sämsta förälder.

Sämsta mamman

Ojsan så Tokigt

Min älskade tatuerare ska öppna eget och byta stad så jag tänkte passa på att få lite kostnadsförslag innan så man vet när man ska boka tid. Men det slutade som det alltid gör.

Hoppsan så tokigt det kan bli

Det händer saker på bloggen, även om det inte var meningen. Den har fått delvis ny design. Lite byte av färger och ändrad bakgrund. Helt av misstag. Jag skulle nämligen bara göra en förhandsgranskning men råkade trycka spara.

Och som den duktiga bloggerska *hosthost* jag är så har jag självklart gamla mallen sparad. Bara det att om jag klistrar in den försvinner alla widgets och jag måste lägga in dem på nytt, och det orkar jag inte. Så det får vara så här.

Jag är så trött på min design men har noll inspiration till nytt. Att få ihop en blandning av rosa, fluffiga hjärtan och svart, hårdrock och Linkin Park är sjukt svårt och i mitt huvud står det still. Det är nästan så jag funderar på att köpa mig en design, om man bortser ifrån hur saldot på mitt konto ser ut.

Hur får man in rosa, fluffiga hjärtan här?

Sista veckan (förhoppningsvis) med kaos

Duktiga Lilith hade ställt väckarklockan fel, istället för klockan sex stod den på halv sex. Suck. Men upp kom jag och blev lite förvånad när jag efter några omgångars snoozande kollade på klockan och hon var några minuter i sex. Då borde jag fortfarande sova. Så nu har jag redan hunnit få i mig kaffet och är relativt pigg när jag i vanliga fall bara har hunnit med några klunkar och knappt är vaken.

Målaren är i full gång i vardagsrummet med att få ner sista tapeterna. Guuuud så jag längtar tills det är klart, och jag hoppas att till helgen är han färdig. Att ha allt i mitten av vardagsrummet en helg till fixar jag inte. Så vi håller tummarna för att han jobbar på lika bra som han gjort än så länge.

Själv ska jag ge mig iväg till arbetsrehabiliteringen i eftermiddag. Det ska bli så otroligt skönt att komma hemifrån, för tillfället trivs jag inte alls här. Eftersom det är på eftermiddagen har jag några saker jag ska hinna med att göra. Mest tvättande. städa är omöjligt när hallen är full med kartonger av allt som är nerpackat i vardagsrummet, bokhyllorna är inflyttande i mitt sovrum och Leos dator står i köket.

På balkongen är det lugnt och fridfullt

Fröken klantig

Egentligen borde jag göra mig i ordning för att gå till bussen nu, men som alltid är jag tidsoptimist och sitter här istället.

Jag ska strax åka till arbetsrehabiliteringen som får avsluta den här veckan. Sen har vi helg! Eller ja, det är lite smått som först ska göras innan. Som att slå in Majas presenter som jag glömde på arbetsrehabiliteringen i måndags. Jag ska ställa påsen på väskan, annars kommer jag att glömma den igen.

Klockan tolv ska jag åka hem och fixa innan trollen slutar och vi ska till affären. Helgens mat ska inhandlas och självklart även lördagsgodis. Som alltid kommer jag stå där och titta igenom varenda hylla, inte hitta något jag är sugen på, och ikväll så kommer jag att sitta i soffan och ångra att jag inte köpte något.

När vi kommit hem ifrån affären ska jag fortsätta att fixa här hemma och göra hemmet redo för helg. Förhoppningsvis är det inte så mycket att göra.

Hallen behöver jag i alla fall inte städa. Den fick sig en storstädning igår när jag fick för mig att flytta om på allt. När jag såg Kalles borrmaskin som står här i köket så började jag att fundera på om jag inte borde flytta Leos klädhängare som sitter precis innanför dörren. Och vips hade jag inte bara flyttat på den, utan även på allt annat också.

Tydligen också nätverkskablarna för helt plötsligt var det trådlösa nätet borta. Det funkade på servern, som är inkopplad med nätverkskabel. Men min laptop, Majas laptop och våra mobiler hade inget nät. Jag skulle vara smart och istället koppla det till bredbandsbolagets switch, men vi hade inget mobilt nät då heller.

Jag felsökte, jag startade om allt tusen gånger men inget funkade. Jag var så frustrerad att jag bara ville gråta och kasta grejer, men så får man tydligen inte bete sig om man är vuxen. Istället kom världens bästa Kalle förbi och tog över felsökningen.

Han hittade felet till slut; jag var felet. När jag ska flytta om på saker och ting drar jag alltid ut en kabel i taget, för att vara säker på att den hamnar på rätt plats igen. Inte den här gången, eftersom det inte spelar nån roll vilken kabel som hamnar var. Förutom den kabel som går mellan router och switch och som gör att routern får internet. Den är det jätteviktigt att man sätter på rätt plats. Och eftersom det bara var en kabel tänkte jag att det har jag ju koll på. Två sekunder senare hade jag glömt att jag dragit ur den kabeln. Så den hamnade inte på rätt plats. Vilket tydligen är avgörande för att man ska få internet öht.

Servern skulle inte heller haft något nät, trots att den är kopplad med kabel. Men min teknik är som den är så det funkade ändå. Tills alla kablar hamnade rätt, då funkade det trådlösa igen, men då hade servern inget nät. Som tur var löste Kalle det också.

Dag #27 av #100

Det gick ju över förväntan

Underbara vardag vad det är härligt att du är tillbaka!

Det gick toppen för Leo på fritids idag. Jag hade räknat med att få vara med hela dagen idag, och en stund i morgon men så blev det inte. Till en början var han jätteblyg och vågade inte titta på någon så vi höll oss utomhus där han kunde leka ensam. Efter ett tag blev han nyfiken på hur det var inne och det slutade med att innan han ens varit där i en timma spelade han memory med en i personalen och jag kunde gå hem. Tanken var att han skulle gå 10-14 tills skolan börjar men när vi kom hem idag frågade han om han kunde få gå till klockan 15 istället. Det är ju den tiden han är van vid efter alla år på dagis, så då kör vi på den tiden.

Eftermiddagen blev rätt lugn, även om jag inte var så trött som jag väntat mig att jag skulle vara. Maja och jag gick och hämtade Leo på eftermiddagen och sen gick vi och veckohandlade. Hem snabbt och få in allt i kylen och sen slog vi oss ner i soffan för lite läsning innan de försvann in på Leos rum för att leka och jag fortsatte med mitt här hemma.

Vi fick en liten matkris här hemma. 30 minuter innan kycklingen var färdig skulle jag köra igång riset, bara för att upptäcka en kryp. Som tur är har jag det i en burk så det var bara riset som behövdes kastas och inget annat. Då var nästa dilemma vad vi skulle ha till kycklingen. Potatis funkar ju, men den sista gick igår. Jag grävde runt i skafferiet och lyckades hitta äggnudlar. Så kyckling, brunsås och äggnudlar fick det bli. Jag och Leo var överens om att det gick att äta men att vi inte skulle vilja äta det igen. Maja däremot tyckte det var supergott så hon ska få det som blev kvar till lunch i morgon.

Nu är det lugnt här hemma. Leo kröp i säng vid åtta för att läsa ett tag, och Maja har precis lagt sig. Jag ska roa mig med nån serie och sen blir det sängen och läsning för mig också. I morgon ringer alarmet klockan åtta igen.

Efterlängtade kväll

Det är inte bra att ligga och småprata halva natten, jag har varit totalt slut hela dagen. Maja har inte varit så värst pigg hon heller och höll med mig om att vi nog inte ska göra om det i natt.

När vi gick till affären tidigare idag så var det så svalt och skönt ute att Maja bestämde sig för att det var tillräckligt svalt för henne. Så efter att trollen ätit lunch begav de sig ut i lekparken och kom inte hem förens det var lagom att börja med maten.

Själv lyckades jag med att bränna riset idag. Jag glömde helt bort det och kom inte på att jag hade en kastrull på spisen förens det började att lukta bränt. Så det fick bli makaroner till maten istället och det passade inte ihop med gratängen för fem öre. Så efter bara några tuggor var det tack för maten för mig.

Nu blir det soffan och serier innan jag kryper ner under täcket med en bok. Men jag misstänker att idag kommer jag att somna lite snabbare än igår.

Vad har jag gett mig in på?

När Leo fyllde år fick han ju ihop 800 kr och kände sig rik som ett troll. 800 är mycket pengar när man är sju år. Han har tillbringat evigheter på nätet och kollat olika butiker och vad man kan köpa.

Snälla mamman föreslog förra veckan att den här helgen kunde vi ju åka ner på stan och gå på BR så skulle han få handla för sina pengar. Sen fick jag veta att det skulle vara springpride och massor med människor nere på stan. Och Leo som är känslig för intryck och mest för ljud och behöver gå undan på dagis ibland till ett lugnt rum när det blir för mycket intryck. Och kommunen hade räknat med att ca 2000 personer kommer att besöka springpride som är i centrum.

Så då föreslog jag istället att vi skulle åka till stora köpcentret utanför centrum, det finns ett BR där också. Nu på morgonen kom jag på att även om det är springpride i centrum är det också lönehelg och alltså kommer det vara massor med folk även på Tuna Park.

För att inte tala om att Leo redan nu är så förväntansfull så att han klättrar på väggarna. Vilket betyder att han kommer att bli överstimulerad redan på bussen, vilket betyder att när vi kommer hem i eftermiddag kommer han att vara så överstimulerad att han själv inte orkar med det.

Oh Joy, nästa gång ska jag bara hålla käften och hjälpa honom att beställa på BR på nätet.

Hur gör man ingenting?

Usch vilken dag det var igår, inget blev som det skulle.

Först skulle jag iväg för att hämta nånting (vad får ni se när det blivit av) men hittade ingen som kunde köra. Förhoppningsvis blir det av på söndag. Sen fick jag mig en utskällning över telefonen, helt i onödan. Jag blev utskälld för att jag fattat ett beslut (hör ihop med det där jag skulle hämta) som personen inte höll med mig om, men som på intet sätt kommer att påverka den personen och den personen är inte inblandad och kommer inte att bli inblandad. Sen slutade det hela med att jag låg i sängen och blev mer och mer irriterad över att storhandlingen inte kom och att de inte kunde höra av sig om att de blivit sena. Bara för att inse att jag hade bokat fel och bokat leveransen till nästa fredag. Så jag får ringa på måndag och be dem makulera min beställning och göra om den med ett annat leveransdatum. Så rolig var min fredag.

Tolv timmars sömn senare vaknar jag. Jag kan inte komma ihåg när jag sov så här länge sist, men uppenbarligen behövde jag det. Har ingenting alls planerat idag vilket gör mig lite rastlös. Eller ja, jag ska tvätta sängkläder. That's it. Jag är inte så bra på att göra ingenting så jag håller på att försöka att hitta nåt projekt att roa mig med idag. Jag har redan gjort om både Leos och Majas rum, vardagsrummet går inte att ändra (det försökte jag och Kalle oss på en helg bara för att ställa tillbaka allt) och i köket kan jag inte göra så mycket heller. Mitt sovrum skulle inte bli bra om jag försökte att flytta på något.

Jag börjar att bli rastlös redan nu vid tanken på att jag har absolut ingenting att göra idag. Istället för att njuta av den tanken (som normala människor gör) så börjar det att klia i hela kroppen. Jag behöver absolut lära mig att slappna av och göra ingenting.

Det finns i alla fall en i familjen som kan konsten att göra ingenting

Äntligen får huvudet vila

Mötet idag med handläggaren gick bara fint. Vi kom överens om att så länge det finns en vårdplanering är det vad som ska vara min sysselsättning. Den planeringen kan ta slut när jag är färdig med min DBT eller så fortsätter den med andra aktiviteter som öppenvården har.

Sammordnaren ifrån FK var med eftersom hon har större kunskap om mina diagnoser och hon höll helt med. Deras läkare rekommenderar alltid folk med mina diagnoser att enbart följa vårdplaneringen om det finns en sån.

När mötet var över åkte jag hem. Direkt. Utan att komma ihåg att jag skulle in på Hemköp. Som tur var ska jag ju ner på stan i morgon också eftersom det är grupp så jag får ta det då istället.

Eftermiddagen gick åt till bloggdesign (yup, jag är skitbra) och kaffedrickande. Maja placerade sig inne på sitt rum med en bok och Leo gick in till sig. Ingen ville hålla mig sällskap buhu.

Skämt å sido, jag älskar att se dem utvecklas även om jag skulle vilja se att de var små för alltid. Att se dem bli äldre, att deras personligheter utvecklas, se dem bli mer självständiga. Och med tanke på huvudvärken jag hade idag var jag glad över att de idag inte ville umgås med sin mamma.

Den relativa tystnaden var det enda som hindrade mitt huvud ifrån att explodera. Så när det var dags för middag insåg jag två saker. 1 jag skulle aldrig fixa att stå vid spisen en timma och 2 jag skulle inte kunna äta. Så det fick bli att steka upp pytt till trollen, Maja var överlycklig.

När klockan var halv åtta var det dags för Leo att lägga sig och när klockan var tio i åtta och Maja kröp ner under täcket var jag snabb som f*n ut i köket för att först värma vetekudden i micron och sen min pyjamas. Tyvärr var pyjamasen inne i två minuter istället för en så brännhålen gjorde att den fick gå till de sälla jaktmarkerna. Plastknappar smälter snabbare än man tror.

Att roa sig med en tråkig söndag

När trollen kom hem så sprang Maja till köksbordet, förväntasfull inför nya mobilen. Vi plockade i simkort och minneskort och startade den. Problemet var bara att den hade grafiskt lösenord. Så jag testade några gånger innan jag messade Linda och frågade hur det skulle vara. Ifrån vänster och runt, runt som en spiral. De första gångerna gjorde jag ifrån höger, pucko som jag är. Sen ifrån vänster och runt, runt som en spiral. Funkade inte. Funkade inte så många gånger att det grafiska lösenordet slutade att fungera eftersom jag försökt för många gånger. Problemet var bara att smarta jag provade uppifrån vänster, när det skulle vara nerifrån. Jag kanske skulle tänkt på att fråga var jag skulle börja.

Messar Linda igen och frågar om de alternativa inloggningarna vilket var svaret på en fråga, eller google account användarnamn och lösen. Google account hade hon inget och lösen kom hon inte ihåg, hennes dotter har ju inte använt telefonen sen i julas typ eller hur det nu var. Jag kommer knappt ihåg lösen jag använde igår. Så eftersom det inte fanns något aktiverat google-konto så skulle det enligt Sony Ericssons support fungera med vilket konto som helst. Jag skrev in det kontot jag skapat åt Maja för att hon ska kunna ladda hem appar men nej då. Fel användarnamn och lösen.

Linda messade om att hennes dotter skulle veta lösen om hon hade telefonen i handen, fingrarna kommer ju ihåg vilka knappar man trycker på bättre än huvudet. Så jag skickade iväg Maja dit med telefonen medan jag fixade middag. Leo och jag han äta färdigt innan Maja kom hem.

Medan Maja åt testade jag en annan lösning jag hittat, nämligen att fabriksåterställa telefonen genom pc companion. Så dra ner det på datorn och köra igång. Första gången blev det blue screen på datorn efter ett tag. Samma sak med andra och tredje gången. Nu är jag färdig att kasta både datorn och telefonen i väggen och använda mig av röksignaler resten av mitt liv.

Men så till slut fick jag en idé som var så smart att jag förvånade mig själv. Jag fick ju blue screen för att det drog alldeles för mycket för datorn att hantera. Men Maja hade ju lagt sig, vilket betyder att inget program alls var igång på hennes dator. Så dra ner pc companion på hennes dator och tjof sa det så var telefonen fabriksåterställd utan något grafiskt lösenord.

Fy fan vad bäst jag är!!

Ni får hålla till godo med en gammal bild, för jag är inte framför kameran så ofta

Hur man låser sig ute

Igår var ju Kalle här för att hämta taggen till porten och nyckel till dörren så att han kan komma in i morgon när han ska vara barnvakt. Han fick min tagg, den enda taggen som finns. Men eftersom porttelefonen går till mobilen så är det ju inga problem. Jag kan ju bara ringa och släppa in mig själv.

Så i morse höll Leo och jag på att ta på oss ytterkläderna för att gå till dagis. Som vanligt är jag färdig långt före honom, och står och kollar Twitter och sånt på mobilen medan han fick på sig ytterkläderna. När han är färdig och vi ska gå gör jag som jag gör varje morgon; lägger mobilen på hallbyrån, tar nycklarna, går ut och låser dörren.

Lämnar honom på dagis, och när jag står där vid ytterdörren kommer jag på att det sitter ju ingen tagg på nyckelknippan, och mobilen ligger i hallen. Går runt till baksidan eftersom den dörren står öppen ibland. Inte då. Kollar runt hos grannarna men det är släckt överallt så jag vill inte ringa på någon av deras porttelefoner och väcka dem.

Så jag ställer mig vid porten och hoppas att någon av grannarna kommer ut snart, eller att nån av gårdskarlarna kommer förbi så att de kan släppa in mig. Jag tycker i vanliga fall att jag ser dem hela tiden, men inte idag.

Till slut kommer det i alla fall en gårdskarl och jag förklarar och han skrattar och släpper in mig. Men det skulle inte förvåna mig om jag gör om precis samma sak när det är dags att gå och hämta Leo i eftermiddag.

Klantigast i världen

När man varit smart och sen glömmer bort det

Idag så ska vi äta fläskpannkaka till middag, favorit hos både trollen och mig.

Så när jag ska till att börja med maten så påminner jag mig själv om att jag alltid gör dubbel sats, annars räcker det inte. Så jag multiplicerar allt med två och så i med det i formen och in i ugnen.

När äggklockan ringer att maten är färdig så tittar jag in i ugnen och tycker att den ser lite konstig ut. Den är lite för hög, och ser lite för klibbig ut. Så jag låter den stå tio minuter till för att få bort det klibbiga. Efter det ser den ännu mer konstig ut, men verkar i alla fall vara färdig. Jag testar med en sticka för säkerhets skull.

När jag ställt ner formen på bordet och ska börja lägga upp åt trollen så det kan svalna så är den färdig, men inte överallt. På vissa ställen är den fortfarande väldigt klibbig, och då kommer jag på varför det blev så tokigt.

När jag skrev ut receptet så var jag så smart att jag dubblerade innehållet redan då. Så att det bara var att följa receptet. Inte så konstigt att den blev som den blev när jag då gjorde en tredubbel sats.

Undrar om jag ska färga håret blont nästa gång.

Smartskaft

Förra veckan så fick vi nya brandvarnare här hemma, det var dags att byta ut dem.

Det är bara det att den som sitter i lilla hallen piper till ibland, rätt högt. Den piper inte så ofta, ungefär en gång i timman. På dagarna är det ju inga problem. Men på nätterna är det inte fullt lika kul.

Den sitter i taket precis utanför trollens sovrum, och i natt vaknade först Leo, och gången efter Maja.

Så jag ringde felanmälan i morse innan Maja och jag begav oss iväg till ögonmottagningen och de skulle komma och kolla på det.

När vi kom hem låg det en lapp att byggservice varit här men inte hittat något fel på det. Nej det är väl klart att ni inte hittar något fel när  ni bara lyssnar i någon minut, och inte ens plockar ner den och kollar på den.

Så jag ringde gårdskarlarna igen. Och när byggservice var här så hade de stått nån minut och lyssnat, men den hade inte pipit så de hade tyckt att den funkar som den ska.

Men nu är gårdskarlarna på väg hit med en ny brandvarnare, så nu kanske vi får sova gott i natt.

Bra Lilith, bra

När det gäller min sömnmedicin så äter jag ju en sort i två veckor, byter till den andra i två veckor och så håller jag på så. Dels för att kroppen inte ska bli beroende, och för att inte bygga upp en tolerans så att jag hela tiden kan hålla mig till lägsta dosen.

Fredagar byter jag. I dag är det fredag. Jag har i två veckor ätit den som det tar några timmar för att fungera, så den tar jag ihop med den vanliga kvällsdosen. Den andra, som jag ska börja med idag för att äta i två veckor är snabbverkande, och den tar jag två av.

Så efter att jag varit inne och pussat trollen god natt gick jag ut i köket och tog fram kvällsdosen med medicin. In i soffan, startar mina serier och tar mina mediciner. See where this is going?

När jag tittar ner i handen för att se hur många tabletter det finns kvar ser jag ett p-piller, och en sömntablett. Och när jag ser den där tabletten så säger det "Ping!" i huvudet när jag inser att den där ska jag inte ta nu. Men det är ju bara en, var är den andra? I magen så klart. Men tur att det bara var en jag fick i mig, det somnar jag inte på. Gick och lade ut den andra på diskbänken och där får den ligga tills det är dags för mig att sova.

Jag kan ju säga att det var länge sen jag kände mig så här avslappnad.

Härlig dag

Ja det är precis vad jag har haft idag, enda ifrån det att alarmet ringde klockan sex i morse.

Jag vet inte vad som hände men hela dagen har jag haft en otrolig energi, jag sov inte ens middag idag. Jag har dammsugit och skurat golv. Jag har tvättat alla kuddar, en maskin mörk tvätt och sen fick jag för mig att tvätta mattor.

Det där med att tvätta mattor var ingen dum idé, förutom dörrmattan. Det är en sån där med gummering på undersidan och jag har tvättat den ungefär tusen gånger. Vilket verkar vara max antal tvättar för den här gången blev det bara småsmulor av gummeringen. Så där fick jag stå och plocka små gummibitar ur trumman på tvättmaskinen i en halv evighet.

Leo var på ett strålande humör när jag och Maja hämtade honom. De hade bakat muffins och blåst upp balonger för i morgon ska de ha fest för att fira att renoveringen av en av avdelningarn är klar.

Och sånt skönt flyt har det bara fortsatt att vara resten av dagen. Och nu ligger trollen i sina sängar och det är lugnt inne på deras rum. Så fort de somnat ska jag mysa med en stor skål med glass. Fram tills dess ska jag mysa med värmeljusen och mina serier.

Vi börjar veckan med stress

I morse när alarmet ringde skulle jag snooza i tio minuter eftersom Maja är hemma och jag inte skulle behöva väcka henne halv sju. Självklart så tryckte jag fel och stängde av alarmet.

Så jag vaknar halv åtta och flyger upp. Vid den tiden ska Leo äta frukost. Så jag knäpper igång kaffebryggaren samtidigt som jag dukar fram frukost åt honom.

Jag hann med att få i mig en ynka mugg med kaffe innan det var dags att börja göra oss i ordning. Och den fick jag hälla i mig. Jag brukar ju slödricka det framför datorn i lugn och ro och vakna till liv, men inte idag.

Så när lillebror kom för att passa Maja så stod jag och rullade cigg och hade inte hunnit med nånting alls hemma, och i vanliga fall brukar jag vara så gott som klar vid den tiden.

Men jag kom iväg i tid i alla fall och sitter nu här och mår pyton över att ingenting är gjort hemma så att jag måste ta allt när jag kommer hem. Diska, soporna, dammsuga, byta handdukar, vika tvätt. Hela dagen blir förstörd när man måste stressa

Klanterier med maten, igen

Jag fick lite problem när jag skulle gå och börja med maten och insåg att jag missat att ta fram skinka ur frysen igår, och glömt att handla hem hälften av ingredienserna. Det är ju inte första gången heller som något sånt här inträffar. Det inträffar lite för ofta faktiskt. Många gånger kan man ändå improvisera fram något, men man kommer inte så långt med bara pasta och färsk svamp och ingenting mer.

Lösningen? Onlinepizza.se så klart.