Splinter in my soul

Det suger ju lite att behöva gå upp halv sju när man är barnledig. Men är det praktik så är det. Jag får tänka att jag får ju ändå betalt för att gå dit, även om det inte är mycket pengar så är det i alla fall pengar.

Jag misstänker att K har varit och viskat i öronen på barnen igen för en upprörd Leo ringde igår och ville stanna några dagar till. Jag sa som det var, att det inte gick. Tycker allt att det är en diskussion jag och K borde ha istället för jag vet att han vet att Leo ringde mig. Då borde han sagt till Leo att det är något jag och K borde diskuterat.

Jag vill inget hellre än att jag och K kan kommunicera så bra att barnen kan vara där varannan vecka, men som det är nu går det inte. Hur ska vi kunna synka utflykter, tandläkarbesök och annat när han inte ringer mig, och han inte svarar när jag ringer? Det är ju helt omöjligt. Det var ju därför jag i Tingsrätten bad om samarbetssamtal när vi hade vårdnadstvisten. Samtal som ännu inte blivit av, tre år senare. Bara det visar ju på varför varannan vecka inte fungerar när det finns noll samarbete. Väntade mig faktiskt att K skulle höra av sig till mig och prata, men icke. Som sagt, noll samarbete. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra. Jag vill ju lyssna på mina barn, men i den här situationen fungerar det inte. Men de är ändå tillräckligt stora att de behöver bli hörda. Ja, den här sitsen är inte rolig.

Var lite upprörd efter samtalet och inte blev det bättre när Maja hörde av sig om ungefär samma sak. Hon, som fram till nyligen inte ens haft med sin pappa att göra hör nu av sig och vill stanna längre, och använder samma fraser som K brukar använda. Nej, då tror jag nog bestämt att nån varit och viskat i örat på henne. Vilket gjorde mig ännu mera upprörd. Så jag smsade J och bad honom komma över, det var ju några timmar kvar tills han skulle komma egentligen men ville inte vara ensam. Älskade han kom på en gång när jag bad honom.

Han är ett otroligt stort stöd i alla det här. Han lyssnar, kommer med goda råd och stöttar och finns där. Låter mig krypa in i hans famn och täcker mig i pussar och ger mig kramar. Vad mer kan jag begära? Jag har en otrolig tur som har honom!

Jag ska väcka honom vid åtta men innan dess har jag en del att göra. Jag måste göra mig i ordning och sminka mig, sen måste jag ringa och felanmäla att det droppar ifrån röret i badrummet precis under taket. Jag tror inte att de skruvat åt där ordentligt. Har jag tur hinner jag ta hand om hemmet också innan det är dags att gå. Jag måste komma på nåt att äta också så jag kan ta bussen direkt till affären efter praktiken. Tänkte gå till apoteket också när jag är där, måste hämta ut mer sömnmedicin så jag hoppas att de har den inne. Tog de sista igår när vi skulle lägga oss.

På praktiken

Dag 21 av 100