>Igår råkade jag ta min medicin lite för sent, det var mer tidig morgon än sen natt när vi kom i säng. Och eftersom tabletterna verkar i över 10 timmar, så kom jag inte upp förens efter halv två idag. Gud vilken ångest jag hade.
Inte fick jag vakna upp till en trevlig och glad familj heller, med undantag av sönerna, som alltid är som små strålande solar. Dottern sov iofs middag, men vaknade strax efter på ett sjujäkla humör. Sambon hade en konstig röd färg i hela ansiktet, och en åder i pannan som såg ut som om den skulle explodera när som helst.
Så jag sprang ner i tvättstugan i stället. Där var det lugnt och skönt. Det var då jag kom på min otroligt bra idé, för att jag ska slippa drabbas av familjens kollektivt dåliga humör: En städardag. Varje gång jag har en sån så försvinner hela familjen, som genom magi. Så nu är tvätten igång, köket är dammsuget och golvet ska snart tvättas. Jag ska bara njuta av mitt kaffe jag sitter med här, och hör dottern skrika på sin pappa i bakgrunden, och hör hans svar. Och inser att kaffet kommer att försvinna fort, städningen återupptas och lugnet kommer återigen göra sitt intåg i familjen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.