Idag är det arbetsrehabilitering som gäller. Jag tänkte ta en tidigare buss så att jag hinner med några ärenden på stan innan jag far vidare. Bland annat är det några biblioteksböcker som måste lämnas in. Sen vet jag att det var något mer jag tänkte att jag skulle hinna med, men det kommer jag inte ens ihåg vad det var.
Jag vet inte om det är att jag sovit illa den sista tiden, men herr ångest kommer på besök tätare och tätare. Jag har svårt att komma igång med saker som ska göras och vill helst av allt gömma mig under täcket tills det blir bättre. Men av nån konstig anledning blir allting gjort ändå. Och av nån ännu mer konstig anledning blir det gjort snabbare trots att jag skjuter på det. Det ger mig mer tid till att gosa med trollen, vilket är den perfekta ångesmedicinen.













Usch. Inte skoj att ångesten är värre... Hoppas det vänder! Säger hon som inte tar tag i sin egen...Hoppas du får en bra dag! Kram
SvaraRadera