Breaking the Habit

Att komma upp och det är helt tyst i lägenheten, det kommer jag aldrig att vänja mig vid. Inget mobilspel som plingar, inga barnprogram på tv, inget prat. Så det är bara att dundra igång vad som helst på youtube, gärna stand up medan jag dricker mitt kaffe och vaknar till liv.

Idag fick jag lite hjälp på vägen, min arm var på väg att ta livet av mig. Då piggnar man till. När man nyvaken vinglar upp för att knäppa igång kaffebryggaren och sen ta en cigg och råkar stöta emot dörrkarmen. Men shit vad det var värt det, Alex skapade ett mästerverk på min arm. Stundtals var det skönt, stundtals kändes det inte, stundtals gjorde det så ont att jag svor högt och mellan varven blev jag sömnig. Mest gjorde det ont. Vilket inte hindrar mig ifrån att redan nu i huvudet börjar att planera vad jag ska ha på vänster underarm.

Ta hand om veckans tvätt står på schemat för dagen. Under tiden tvätten snurrar ska jag passa på att göra allt det jag borde ha gjort i veckan när jag valde att slappa istället. Podcasts igång på mobilen så går det i stort sett på autopilot att fixa och dona.

Kvällen avslutas med utgång. Vad jag vet än så länge blir det Kalle (jag går inte ut utan honom) och mest troligt även T. Lillebror är elak och jobbar istället för att följa med ut.




Follow on Bloglovin

1 kommentarer:

  1. riktigt snygg tatuering och bra budskap :D det är alltid värt den smärtan när man får något snyggt för det ;)

    kul att se att du virkar oxo :D bra du hitta alla länkarna :) ohh ja, är jue så kul att virka. synd det tar sån lång tid bara... men man får helt enkelt ta sej den tiden :D själv ska jag försöka ändra kroppen på min rastadocka. blev inte nöjd :S

    jag är oxo mörkrädd. men när sambon är hemma då går det bra att titta :) men skulle aldrig våga göra det själv...

    SvaraRadera


Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.