Så tokigt det kan bli

Både Leo och jag hade svårt att somna igår. Vid nio kom han in till mig, och somnade väl en halvtimma senare. Själv somnade jag runt midnatt. I vanliga fall kan jag ju gå och skrota hemma en stund och vakna till liv efter att trollen gått till skolan, men idag skulle ju Leo till tandläkaren på morgonen. Blev lite piggare och gladare dock när jag kollade tidningen och såg att Linkin Park vunnit MTV best World Stage Award! Eminem plockade hem två vinster så morgonen blev genast mycket bättre.

Vi går till bussen, kommer fram och ska trycka in hans personnummer på datorn där man registrerar sig. "Ingen tid bokad". Försöker en gång till med samma resultat. Går och säger till i receptionen och nej, han hade ingen tid inbokad idag. Tog fram kallelsen och visade att det hade han visst, men i deras dator har han tid nästa måndag morgon så det var inte mycket annat att göra än att skicka ett sms om det till hans pappa som får gå då eftersom det är hans måndag, och sen åkte vi hem. Hämtade skolväskan och gympapåsen och sen gick Leo till skolan och jag gick upp för en mugg Créme brûlée innan jag hoppar in i duschen och sen sätter igång här hemma.

Måndag innebär grupp. Bleh. Guuuud vad jag längtar tills jag är färdig, det är inte många gånger kvar nu. Sen blir det iofs arbetsrehabilitering måndageftermiddagar och jag kommer att sluta en halvtimma senare, men det är helt ok med mig. Jag har inget emot personerna i gruppen, det är inte det. Men de saker vi arbetar med i gruppen känns inte riktigt som att det är de sakerna jag behöver arbeta med. I individualterapin arbetar vi med helt andra saker, och det är vad jag känner ger mig något och hjälper mig.