Bara tre gånger kvar!

Hoppla, där gick hela helgen utan att jag hann skriva minsta lilla och så är det måndag och vardag igen.

Vi har haft en toppenhelg, minst sagt. Leo var på kalas hos en klasskompis i lördags och hans morfar var snäll och körde honom dit och hämtade honom två timmar senare. När Leo kom hem kom morfar in på en kaffe och vips så var han inbjuden på julafton. Leo har tjatat och tjatat i ett år nu, sen förra julafton när morfar var med, om att han vill att morfar ska vara med i år också. Maja har bestämt att Kalle ska vara med också. Inte att vi ska fråga Kalle, utan att han ska vara med, punkt slut haha.

Igår var vi och firade världens bästa Rasmus som blev 16. Shit vad stor han har blivit. Jag måste ställa mig på tå för att ge honom en kram, och då måste han ändå böja sig lite. Leo var på ett riktigt surhumör dock. Innan vi skulle åka funderade jag på om jag skulle ta med surfplattan så Leo skulle ha något att roa sig med. Maja kan ju sitta med och fika och bara prata, men det funkar inte med Leo. Han måste ha något konkret att göra. Men eftersom vi bara skulle vara borta nån timma trodde jag inte att det skulle behövas. Oj så fel jag hade. Sista kvarten kom Leo på att han gillar ju att sitta och bara kolla på Google Play (jopp, det är ett nöje för honom) så då fick han låna min mobil och satt och bläddrade runt. Vips så hade jag gått med på att han installerade ett spel, och sen fick vi alla lugn och ro.

Idag är det grupp på eftermiddagen, bleh. Men nu är det bara tre gånger kvar sen är det tack och adjö. Jag kommer iofs att ha arbetsträning på i stort sett samma tider då, men det gör absolut ingenting. Det är inte tiderna som stör mig, det är att sitta i en grupp och prata känslor. Inte min grej.

Innan dess tänkte jag hinna med en vända ner i källaren och plocka upp julgardiner och dukar, det är ju första advent på söndag. Men eftersom jag ska med lillebror och kolla Amaranthe i Örebro (wheee!) så gissar jag på att jag kommer att vara lite trött på söndag så gardinerna ska upp på fredag. Snäll som jag är ska Kalle få hjälpa mig med gardinerna i vardagsrummet haha. Tio meter gardin, och jag är för kort för att nå upp till gardinstången. Tur att jag har Kalle.