When they come for me

Igår var nog den värsta dagen än så länge, jag trodde att jag var döende. Jag orkade inte ens tänka på att ta disken efter maten utan höll tummarna för att jag skulle vara piggare och orka det idag. Och de som känner mig vet att det ska mycket till att jag går och lägger mig utan att det är ordning i köket. Men så fort trollen hade hamnat i säng kröp jag också ner under täcket.

Och idag vaknade jag piggare minsann, wheee. Nu är det bara att hoppas att det håller i sig. Jag tänkte ta det lugnt idag och bara göra det mest nödvändiga. Dammsugningen tog jag igår så det behöver jag inte fundera på. Tvätten behöver min uppmärksamhet men den sköter sig mest själv. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag orkar med gruppen i morgon eller inte, jag tror inte att jag kommer kunna svara på det innan i morgon.

Jag tänker inte planera allt jag ska göra medan jag tar det lugnt för då kan jag garantera att jag blir så dålig att det inte blir gjort, så det enda jag planerar in är kaffedrickande. Det blir man aldrig för dålig för.