Ett extra år

Nu på morgonen efter att jag hade lämnat Leo så hade jag möte med två ur personalen om sexårs. Jag har ju varit väldigt tveksam till om Leo är redo. Rent kunskapsmässigt är det inga problem, han kan redan allt och ligger långt före. Men jag är inte säker på att han är mogen för allt runt omkring.

Stora barngrupper med hög ljudnivå, och Leo som inte ens klarar av ett luciatåg på dagis utan står vänd emot väggen för att det är för mycket. Ja, det är mycket som de ska hantera på sexårs som Leo har otroliga problem med.

Personalen var överens med mig och tyckte också att han skulle ha nytta av ett år till på dagis. De kan ju arbeta med honom på ett helt annat sätt än vad personalen på sexårs kan. För även om skollagen säger att alla barn ska ha rätt till hjälp och stöd, så är det annorlunda i praktiken. Det finns inga pengar, det finns inte resurspersoner, det finns ingenting. Och då spelar det ingen roll hur bra personalen är om skolan inte har de resurser som krävs.

Så det lutar åt att han får gå kvar ett år till på dagis, och att de under det året fortsätter att stärka honom, utveckla hans positiva sidor och arbeta med hans svårigheter.

Jag tycker att det känns bra. För mig spelar det ingen roll om han går ett extra år på dagis så länge det är vad som är bäst för honom. Hellre ett extra år på dagis, än att han får problem redan ifrån början i skolan.

Du är perfekt, precis som du är