Skitledsen

Just för tillfället är jag skitledsen över den ekonomiska röran trollens pappa sätter oss i. Leo behöver ny duschcréme som är skitdyr men som är det enda som funkar för hans eksem samt ny omega3 som kostar 3 gånger så mycket som hans duschcréme som också är viktig för att den, tillsammans med hans duschcréme, gör att hans eksem inte spricker upp i sår. (Går inte att få på recept.) De behöver även höst/vinterkängor och lite kompletering av vinterkläder. Det är snart jul med julmat och julklappar, min fina son fyller snart år, Maja är på väg att byta klädstorlek och behöver byxor och det samma för Leo. Vantar och mössor behövs hamstras. Men nej varje jävla krona ser han till att jag måste betala till advokaten. Jag måste hämta ut Majas medicin på tisdag för den behöver hon ha i skolan.

Han gör det för barnen heter det. Jaha jo tack jag märker det. Titta på det jag skrivit ovanför. Allt handlar om barnen och vilka problem det blir att kunna ordna både vad de behöver och att kunna betala advokaten. Allt! Inte nånting om saker till mig, saker till hemmet, nada. Allt handlar om vad barnen behöver. För pengarna jag skulle köpa skor, Leos duschcréme och Omega3 och Rasmus present måste jag betala självrisken. För de pengar jag skulle köpa julklappar går till första avbetalningen till advokaten. För pengarna som skulle gått till julmat måste jag göra andra avbetalningen till advokaten.

Vi kommer att gå 1000 kr back varje månad så länge han håller på. 1000 kr mindre när man redan lever på existens minimum. Men det är skit sak samma för honom för han tänker på vad barnen vill enligt honom.

Barnen vill/behöver träffa sin pappa, men de vill inte sova där än. Det är deras beslut helt och fullt och jag peppar dem varje gång att åka till pappa och sova där. Men när de väljer att sova hemma så ska vi inte tro att han faktiskt ändå träffar dem både lördag och söndag. Nej då, några timmar på lördagen that's it.

Barnen vill vara varma i vinter, de vill ha kläder, de vill få öppna julklappar på julafton och äta julmat. Leo vill slippa ha ont för att hans eksem spricker upp i stora sår, Maja vill ha sin medicin så att hon faktiskt kan vara med ordentligt på gympan och kunna springa, leka och klättra som hon vill på rasterna. Det är deras grundläggande behov! Det är vad barnen vill!

Jag löser det, det gör jag alltid. För att jag måste. För att han inte hjälper till alls. Förutom förra vintern då jag faktiskt fick 300 kr som hjälp till deras vinterkläder. För det fick jag var sin fodrad mössa åt dem. Det var den hjälpen. I år tänker jag inte ens fråga för det känns inte helt troligt att han helt plötsligt gör en kovändning och faktiskt hjälper till att se till att våra barn har vad de behöver. Våra barn, vårat ansvar. Men på nåt konstigt vis är det våra barn men helt och fullt mitt ansvar. Men ja, jag löser det på något sätt. Jag har än så länge bara inte listat ut hur.