Dolda kameran?

Seriöst, dagens matlagning höll på att få mig att hamna på psyket. Allt som kunde gå fel gick fel.

I steg 1 skulle man ha grädde, vilket jag hade. Jag hade grädde med klumpar i, och jag misstänker att det inte skulle vara bra att använda den. Det fanns inte tid att ta sig till affären, men jag hade 2 kg färs som inte skulle klara en natt i kylen. Som tur var hittade jag matlagningsgrädde längst in på en hylla.

I steg 2 blev färsen inblandad. Som efter ett dygn i kylen fortfarande var fryst i mitten. Några sekunder i taget i micron och hela tiden skrapa bort det som var tinat.

I steg 3 skulle man ha salt. Jag hade salt. Tyvärr visade det sig att det var bara några korn kvar. Panik, men efter lite improvisation blev det bra.

I steg fyra skulle allt in i ugnen. Jag hade rullade köttbullar, hela köksbordet fyllt med ugnsplåt och en varm ugn. Tjoff in med första plåten. För att snabbt upptäcka att de efter nån minut såg ut mer som pannbiffar än köttbullar.

Så jag fick lägga till ett sista steg; dra fram stekpannorna istället. Jag har inget emot det, om jag är inställd på det. Nu hade jag planerat utifrån ugnen vilket gjorde att istället för nygjorda köttbullar till middag hade jag bara avverkat två stekpannor med köttbullar och det fanns inte på kartan att jag skulle hinna med att göra mos också under tiden. Så trollen fick var sin matlåda till middag.

2 timmar och 15 minuter senare var jag klar. In med köttbullshelvetena i frysen och disken ner i diskhon, varken ryggen eller psyket orkade ta det då, det tar jag med frukostdisken.

Men jag provsmakade en köttbulle, och de var värda varenda svordom och några till, för de blev verkligen himmelska. Trollen höll med mig helt och hållet så det är tur att efter jag fryst in till julafton blev det tillräckligt kvar för att räcka till två middagar och två luncher. Men nästa gång får det bli stekpannorna ifrån början.