Maggie Walch är en sån där flicka som alla andra. Duktig och skötsam. Har ett helt vanligt jobb som sekreterare, gift med sin ungdomskärlek och har nog aldrig begått ett enda felsteg i sitt liv. (Det har hon faktiskt men det får man inte veta förens en lång bit in i boken.) Hon är helt enkelt en sån flicka som alla irländska katolska mödrar är stolta över, och önskar att de hade.
Men en dag råkar hennes man säga något hon önskar att hon inte hade hört. Så hon gör något som ingen kunde tänka sig: hon packar sin väska och åker till bästa vännen Emily i Los Angeles. Där hoppar hon i säng med Troy, som givetvis inte hör av sig. Sen blir hon lite förvirrad, tror att hon är bisexuell och hoppar i säng med den snygga lesbiska Lara. Drömmer om att få återuppväcka gamla minnen med ungdomskärleken Shay.
Jag älskar Marian Keyes böcker, och speciellt de böcker som handlar om familjen Walch. Det är en helgalen familj, inte minst mamman. Alla döttrarna har också väldigt egna karaktärer, som man faller pladask för. Den här boken är lika bra som hennes andra böcker, det enda jag väntar på nu är att mamma Walch ska få sin egen bok, för hon är den mest underbara av dem allesammans.
Visst är alla Marian Keyes böcker i viss mån väldigt lika varandra. Men det är just det jag gillar med dem, jag vet att hur rörigt och stökigt det än är, hur mycket problem och olycka huvudpersonerna har, så ordnar det sig alltid i slutet. Precis som det ska göra.
Klicka här för att läsa mer om boken
2 kommentarer:
Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.