Dagens DBT

Usch, idag var det jobbigt. Jag var på väg att börja gråta flera gånger och jag gråter aldrig framför andra. Samma sak på bussen hem, lagom tills det var dags för mig att kliva av kände jag tårarna komma och jag rusade av bussen och fram till porten.

Idag pratade vi om varför jag är så hård och dömande emot mig själv. Har jag fyra saker att göra och gör tre av dem så peppar jag inte mig själv att jag faktiskt gjorde tre saker, utan jag skäller ut mig själv rejält för att jag inte gjorde den fjärde saken.

Vi diskuterade också varför jag är så. Var började det? Inte helt oväntat så lyckades vi hitta orsaken rätt fort. Ni som känner mig och läser vet precis ifrån vem jag har fått att döma mig själv. Det finns en människa som alltid har dömt mig. Har jag misslyckats med något så har den personen alltid berättat för mig precis hur misslyckad jag är. Har jag faktiskt lyckats med något så har jag ändå blivit dömd för att jag inte gjorde på det sättet personen tyckte att jag skulle göra.

Har man blivit konstant bortvald och hela tiden fått höra alla fel man gör, men aldrig när man gjort något bra så är det väldigt lätt att själv börja döma sig själv. Jag försöker inte ursäkta mig, utan bara förklara hur ett sådant beteende föds. Och jag kommer arbeta benhårt med att försöka att bli snällare emot mig själv. Att istället för att se till vad jag inte gör, eller inte har gjort på rätt sätt ska jag försöka se till vad jag gör och vad som har blivit rätt.

Nu ska jag dunka igång musik på hög volym och terapistäda innan jag sätter igång med en designbeställning.