Bloggen, precis som resten av mitt liv, går på sparlåga nu tills jag har hämtat ny energi.
Det har varit ett jobbigt år och vi har kämpat ihop som en familj, jag och trollen. Men det har tagit på krafterna. Och nu med utgifter för vinterkläder och medicin med bara minimal hjälp ifrån deras pappa, om det ens kan kallas hjälp, har varit tufft. Jag har fått trolla fram pengar som inte finns och mycket annat har fått stå tillbaka som mina mediciner för Majas astmamedicin är viktigare. Klippningar för båda trollen har också fått skjutas på framtiden, det är viktigare med varma ytterkläder, risigt hår går att leva med. Byxor till Maja som bara har tre par, jag tvättar byxor dagligen för ibland går det två par på en dag. Vinterskor till mig, som tur är får jag låna ett par av mamsen. Tjocka tröjor till Leo, han får köra lager på lager istället. Nån extra vardagslyx är bara att glömma, jag kunde inte ens köpa några badleksaker åt trollen de så gärna vill ha. Och så har han mage att sitta på familjerätten och påstå att jag försökte tigga till mig mer pengar som jag inte behöver eftersom vinyerkläderna, skorna och Majas mediciner är fixade. Jag vet att du läser här eftersom du försa dig så låt mig klargöra att jag behöver inte en krona av dig. Men dina barn gör. Men du är för upptagen med att leka familj med andra.
Jag är slut, har ingen energi kvar. Den lilla energi jag har kvar går helt och hållet till trollen. Att ge dem vad de behöver, både ekonomiskt och känslomässigt. Allt annat får stå tillbaka just nu. Det finns inte ork till något annat, det finns knappt ork till det. När kvällen kommer och de har lagt sig förstår jag inte hur jag orkade mig igenom dagen. Jag gör inget annat än gråter om kvällarna för jag är så trött. Kroppen och psyket protesterar högt men jag lyssnar inte. Kan inte unna mig lyxen att lyssna. Jag pressar undan och kör på, om inte jag gör det blir det inte gjort. Jag sover dåligt, äter dåligt.
Det är bra att de ska till Strängnäs i helgen. De får en helg med bara kul, och jag får en helg att ladda batterierna på. Förutom på lördag när jag först ska till mamma och sen ut och äta med underbara Sara har jag inte planerat nånting förutom att sova. Jag skulle kunna sova en vecka känns det som.
Men för de här två orkar jag lika mycket till.











5 kommentarer:
Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.