Det här med att vara ensamstående och sjuk

Det här med att vara ensamstående och sjuk är ett äventyr. Speciellt det där med att komma upp på morgonen. Idag låg jag kvar i sängen tills det var dags att väcka Leo och kliva upp och göra frukost. Trots att jag egentligen inte har tid att ligga så länge på morgonen.

Jag hoppas att jag har allt hemma till dagens middag. Det var ju så bra att Ica hade billig falukorv igår och jag är rätt säker på att det står grädde i  kylen. Sen får vi se om resten finns hemma. Iofs har jag ett brev att posta, men det kan vänta tills i morgon, då måste vi handla inför helgen.

Jag hoppade över halvmilen igår. Det var för mycket is bara till affären så det hade aldrig gått att ta sig runt utan minst två benbrott på vägen. Men inte sjutton hade de min smak på glassen så det fick jag vara utan. Jag misstänker att det är samma sak idag. Istället låg jag faktiskt i sängen i hela 2 timmar och var sjuk. För mig är det rekord, jag suger på att vara sjuk. Däremot hann jag med lite tvätt och annat. Vissa saker måste göras trots att man är sjuk.

Maja däremot har piggnat på sig så pass mycket att hon ville testa att träna idag. Hon har även gympa i skolan så då kan hon känna efter hur hennes ork är. Inhalatorn är med som säkerhet, men har inte behövts än så länge. Finns inte mycket som stoppar den ungen när det gäller träning, precis som sin mamma på den tiden jag spelade. Och precis som min mamma gjorde är det jag som får sätta ner foten när hon bör avstå ifrån att träna.