Om att gnälla av sig lite

Vid sju vaknade jag av att åskoväder som lät som det var inne i sovrummet. Eftersom många hade haft åska i tre timmar antar jag att jag vaknade i slutet av det för efter några smällar till som fick väggarna att skaka blev det tyst och jag somnade om.

Tyvärr fick jag bara sova en timma innan jag vaknade igen och var tillräckligt vaken för att inte kunna somna om. Hade en Leo bredvid mig i sängen, han hade vaknat av åskan, blivit rädd och kommit in till mig. Gullunge!

Upp och starta kaffebryggaren och ut på balkongen för morgonciggen under tiden kaffet blev klart. Planera dagen i huvudet lite och kom inte på mer än att jag behöver duscha och tvätta sängkläder. Lite fascinerad över att jag var uppe före Leo, det händer typ aldrig.

Jag börjar att längta efter vardagen lite grand men vi har fortfarande två veckors ledighet framför oss. Semester får mig totalt slut. Semester som förälder är allt annat än semester. Alla ensamstående borde få en veckas barnledighet med nån som sköter disk, tvätt, städ och matlagning så man bara kan lata sig. Jag är totalt slutkörd även om det verkar som om våran semester bara varit att lata sig.

Och det har den ju, till en viss del. Det har varit mycket sola, bada och slappa. Men i stort sett ingen egentid alls. När trollen ska till pappa blir de hämtade sent på fredagen och kommer hem igen på söndagen vilket gör att det blir bara lördagen som faktiskt är barnledig. Det tar på en, speciellt när man är långledig och därför har mer att göra för det är två troll hemma hela tiden.

Missförstå mig rätt, jag älskar att tillbringa tid med mina troll, det är välkänt hur mycket jag avskyr att vara barnledig. Men även om jag avskyr det så är det behövligt att få vila upp sig. Min energinivå ligger långt under medel, det är en del av mina diagnoser.

Så, nu har jag fått gnälla av mig lite. Då ska jag fortsätta med mitt morgonkaffe och vänta på att Maja ska vakna, Leo har klivit upp och sitter i soffan och vaknar till liv.

Trött och sliten mamma