Efter det är det dags att göra sig i ordning för möte med min arbetsterapeut för utvärdering av arbetsrehabiliteringen. Jag känner mig klar med den och är redo för att gå vidare till nästa, och jag hoppas att hon håller med mig.
Förut kändes det tryggt att gå dit, jag behövde vara där. Nu känns det tråkigt och det skapar en olustkänsla av att jag står och stampar på samma ställe utan att komma framåt vilket i sin tur skapar olust och ångest.
När jag ändå är nere på stan ska jag passa på att kolla rean efter en träningsjacka. Jag behöver nånstans att göra av nycklar och mobil när jag är ute på halvmilen. Ska även kolla gummistövlar åt Leo tänkte jag. Hans har, som vanligt, gått sönder på ett knepigt ställe. Jag förstår inte hur han lyckas.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.