Nu kan det väl ändå få gå åt rätt håll??

Lagom till att jag hade publicerat inlägget igår om att det verkar som om det värsta är över spydde Leo igen. Lagen om alltings jävlighet slog till igen.

Vi konstaterade att det verkar som om det den här gången var blåbärssoppan som ställde till det, så den lät vi bli. Det som alltid brukar funka vid magsjuka. Istället blev det vatten och avslagen cola, och det fick han behålla så vi kände oss lite modiga och Leo fick middag. Smaklös, kokt torsk och äckligt snabbris helt utan fibrer. Enligt Leo var det det godaste han nånsin har ätit. Det äckliga riset som varken jag eller Maja fick i oss var godare än pannkakor enligt Leo. Han fick i alla fall behålla maten så nu hoppas jag att det värsta är över.

Han fick lite vitt bröd nu på morgonen, utan smör eller annat, och det var tydligen jättegott. Än så länge har han fått behålla det så snart ska han få lite till, han fick bara en halv brödskiva. Och han börjar att bli sitt vanliga jag igen; högljudd, svårt att vara still och ska tramsa. Det är ett gott tecken.

Lite senare kommer Kalle över med pirran jag lånat av pappa så att vi kan köra iväg monitorerna till soprummet. Ska nog ta gamla tvättmaskinen också som står i förrådet så får jag lite mer plats där. Nu tjänar den mest som en plats att stapla kartonger på. Undrar om man inte på väg upp ifrån soprummet ska ta upp kartongen med vårytterkläderna och hänga undan vinterkläderna.

Känns inte riktigt som att vi behöver vinterkläder