Världens bästa Kalle

Den här dagen blev inte som planerat nånstans men det blev bra ändå till slut.

Eftersom pappa skulle komma och äta med oss hade jag köpt extra mycket pasta, tinat dubbelt så många kycklingfiléer, köpt dubbelt så mycket cremé fraiche osv osv. Ni fattar. Men så ringer pappa under dagen och kan inte komma för att han ska låna ut bilen. Ok, jag visste inte att det var buss-strejk och att alla vägar snöat igen så man inte kan ta sig nånstans och när jag tittar ut genom fönstret åker det bussar mest hela tiden och jag ser asfalt..

Så där står jag med massor av mat vi omöjligt kan äta upp och en Leo som tjatat som en tok efter morfar och kommer att bryta ihop när jag säger att morfar inte kommer utan har avbokat i sista sekunden. Leo fixar inte stora förändringar i sista sekunden. Inte de bästa förutsättningarna för en lugn och harmonisk eftermiddag.

Men som alltid så räddar världens bästa Kalle hela situationen. Han kom förbi vilket gjorde att Leo var helt ok under eftermiddagen och jag slapp slänga massor med mat för att jag inte skulle ha tillräckligt med lediga matlådor. Maja försvann iväg på trygghetsvandring med elevrådet och representant för hyresföretaget. De skulle gå runt i området och se efter vad barnen tycker ska förbättras för att de ska känna sig trygga när de är ute. Underbart initiativ som jag önskar att alla hyresvärdar i alla områden skulle göra.

Leo däremot kroknade rätt bra. Näsan är täppt och han hostar och har ont i huvudet. Han åt inte ens en halv portion till middag och ville lägga sig innan sin vanliga tid. De som känner Leo vet att dels är han alltid hungrig och äter som en häst och han vill aldrig lägga sig tidigare. Så det blir nog nästan garanterat inget dagis för honom i morgon om han inte blir mirakulöst pigg under natten vilket jag tvivlar på.

Så nu ska jag ta min bok och placera mig i soffan i väntan på att Maja kommer hem. För henne blir det raka vägen i säng så mycket som klockan är, och då får jag också lägga mig.