Första delen var massor med olika tester här hemma. Som tur var tyckte Leo mest att det var kul. Mellan varven blev han frustrerad så då pausade vi. I 1½ timma kämpade han på innan det var dags att gå till dagis. Jag funderade på hur det kändes i Leos huvud, då jag blev slut bara av att sitta med under testerna. Hur ska det då inte kännas i hans huvud? Psykologen följde med till dagis för att observera.
Medan de var på dagis så passade jag på att klämma in allt jag i vanliga fall gör på en hel dag. Veckohandla i två affärer, städa, ta hand om tvätten, ringa samtal till höger och vänster och lite annat. Jag hade precis satt mig med utredningarna jag fick av min läkare när psykologen kom tillbaka för intervjun med mig.
Tyvärr han vi inte riktigt färdigt, så vi får slutföra det på telefon, vi bokade in en tid nästa vecka. Hon förberedde mig på dock att det vanligaste i den åldern är att man får en "kanske"-diagnos. Mycket av det som ingår i diagnosen är ju sånt som ett barn i hans ålder faktiskt inte ska kunna än. Så om det inte är totalt nej, eller totalt ja, så brukar de vänta med att ställa en diagnos. Då gör de en planering man följer och så gör man en ny utredning om något år.
Precis när hon gått så kom Maja hem. Hon åt en frukt och vi pratade lite om dagen. Hon hade blivit lite ledsen när de hade spelat fotboll och killen som ägde bollen hade sagt att hon var sämst av alla och att ingen skulle passa bollen till henne. Det löste vi enkelt genom att Maja får ta med sig sin boll i morgon, och hon sa glatt att alla som är dåliga får spela med henne så kan de träna på att bli bra tillsammans. :)
På dagis möttes vi av en väldigt trött Leo, jag tror att han hade kunnat lägga sig direkt när vi kom hem. Istället tog vi frukt och bokläsning i soffan. Sen var lugnet slut. Maja var så trött att hon fick hysteriska utbrott och grät på löpande band, och Leo var skittrött han också och fick utbrott han också så fort man tittade på honom.
Behöver jag säga att jag blev överlycklig när klockan väl var sju och det var dags för dem att krypa ner under täcket? Ibland är det mer skönt än annars med kvällströtta barn.
2 kommentarer:
Din kommentar har självklart med inlägget att göra. Om inte så maila istället.
Din ip-adress sparas och kan givetvis spåras.
Anonyma kommentarer publiceras inte.